En fotograf, en designer, en modell och en budgetkedja kopierar stilikoner för att skapa fotokonst av ett klassiskt plagg. Framgång eller fail?
Jag ska erkänna att jag blev en aning förvånad när jag först hörde talas om samarbetet mellan postorderkedjan Ellos och en av våra största haute-couturedesigners, Pär Engsheden. Och jag var nog inte ensam. Dessutom var det sannolikt precis önskad effekt. Projektet presenterades under parollen ”Ett oväntat möte” på Fotografiska i måndags. Samtidigt kändes det givet, i den mening att ingenting förvånar mig längre när det kommer till vilka designsamarbeten budgetkedjorna lyckas få till numera. Internationellt tongivande designers och modehus avlöser varandra hos kedjorna och det senaste H&M-samarbetet med den aningen svårtillgänglige design som utmärker Maison Martin Margiela kvalar in i otippat-kategorin. Hur kommer det sig att alla vill bli så folkliga? Handlar det bara om kommersialisering?

Emilia de Poret intervjuade designern Pär Engsheden, Kristin Hellberg och Robert Beckerman från Ellos
Samarbetet involverade även två andra svenska stoltheter, nämligen foto- och filmmakaren Jonas Åkerlund som tagit de supercoola bilderna och supermodellen Frida Gustavsson som porträtterar sex ikoner som visar på plaggets användbarhet och olika stylingmöjligheter.
För att hitta inspiration till designen tittade Pär på en hel del bilder och filmer på temat safari, resor och djungel och hade som mål att skapa en klänning som kunde passa många olika tillfällen och personligheter och kunna bäras på flera olika sätt. Han intervjuade därför olika typer av kvinnor och ställde frågor till dem för att ta reda på vilka associationer de gjorde och hur de skulle vilja kunna använda plagget. Resultatet är ett mycket mångsidigt plagg i tvättad bomull och arbetade detaljer, som kan bäras både som jacka, klänning, sommarkavaj och i många olika kombinationer. Det är nästan svårt att se att det är samma plagg (och modell) som figurerar på pressbilderna nedan.
Och såhär ser plagget ut ”i verkligheten” på overkligt snygga Emilia de Poret.

Ytterligare en dimension till utställningen var att bilderna var levande. Vad som först såg ut som porträtt visade sig vara delvis rörliga bilder vilket naturligtvis bidrog till wow-upplevelsen. Det kan tyckas lite synd att utställningen endast pågick en dag och att det inte då var många som fick ta del av de snygga bilderna.
Det hela blev inte sämre av att jag kommer att få en egen safariklänning och att den förhoppningsvis levereras i lagom tid för nästa utlandsresa!